Introduktion

Olja är fortfarande en hörnsten i den globala ekonomin och fortsätter att vara föremål för betydande volatilitet på grund av ekonomiska och geopolitiska faktorer. Denna rapport syftar till att granska det nuvarande oljepriset, producentländernas reserver, produktions- och handelsaktivitet samt oljeprisprognoser för 2025.

Nuvarande pris

I juni 2025 prissätts Brent-råolja till cirka 70 dollar per fat, med små fluktuationer på grund av geopolitiska spänningar i Mellanöstern. Priserna har nyligen stigit kraftigt på grund av rädsla för eskalering mellan Iran och Israel, men ligger kvar inom intervallet 65–75 dollar, påverkat av globalt överutbud och ökad produktion från länder som Saudiarabien.

Producerande länders reserver

Att äga massiva oljereserver stärker producentländernas globala marknadsinflytande. Enligt OPEC har Venezuela de största reserverna på 303,8 miljarder fat, följt av Saudiarabien med 258,6 miljarder fat, Iran med 208,6 miljarder fat, Irak med 145,0 miljarder fat och Förenade Arabemiraten med 113,0 miljarder fat. Under första kvartalet 2025 ökade den globala oljeproduktionen till 104,9 miljoner fat per dag, en ökning med 1,8 miljoner fat per dag, drivet av ökad produktion från OPEC+-länderna, särskilt Saudiarabien.

Produktion och handelsaktivitet

OPEC+, lett av Saudiarabien och Ryssland, gick med på att minska produktionen med 1,66 miljoner fat per dag fram till slutet av 2025 för att stödja prisstabilitet. Saudiarabien har dock tillkännagivit planer på att öka produktionen, vilket potentiellt kan utöva en nedåtgående press på priserna på grund av överskott. Rysk export har påverkats av västerländska sanktioner, vilket minskat dess marknadsandel, medan länder som Förenade Arabemiraten och Qatar har ökat utländska investeringar med stöd av finansiella överskott. Att vissa OPEC+-medlemmar inte följer produktionskvoterna bidrar till marknadsvolatiliteten.

Oljerörelser mitt i krig

Geopolitiska konflikter, inklusive kriget mellan Ryssland och Ukraina och oroligheterna i Mellanöstern, påverkar oljepriserna avsevärt. Konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågått sedan 2022, utlöste sanktioner som begränsade den ryska oljeexporten och pressade den globala tillgången. I Mellanöstern har nuvarande spänningar som Gazakonflikten och den eskalerande friktionen mellan Iran och Israel orsakat tillfälliga pristoppar på grund av rädsla för leveransavbrott. Dessa konflikter ökar osäkerheten, vilket får marknaderna att noggrant övervaka den geopolitiska utvecklingen.

Oljeprisprognos 2025

• US Energy Information Administration (EIA) : Prognoser visar att Brent-råolja kommer att kosta i genomsnitt 75 dollar per fat under tredje kvartalet 2025, och potentiellt sjunka till 68 dollar under 2026 på grund av ökande globalt utbud.
• Kuwaits nationalbank : Prognoser för ett genomsnitt på 70 dollar per fat år 2025, och noterar att priserna kommer att förbli relativt låga på grund av ett utbudsöverskott.
• Citi Bank : Höjde sin oljeprognos för 2025 på grund av geopolitiska risker, särskilt med Ryssland och Iran i åtanke. Banken varnar dock för möjliga prisfall om spänningarna minskar.
• Global Economics Unit : Förväntar sig att Brent-oljan kommer att hamna i genomsnitt på 80,8 dollar per fat år 2025, med stöd av en starkare dollar och ökad efterfrågan från tillväxtmarknader, samtidigt som man varnar för att utbudsöverskott kan begränsa prisökningarna.

Ekonomiska och geopolitiska faktorer

1. Inflation och dollarstyrka: En starkare dollar pressar oljepriserna, medan den stigande efterfrågan på tillväxtmarknader motverkar det.
2. Geopolitiska spänningar: Rädsla för utbudsstörningar driver pristoppar.
3. OPEC+-politik: Beslut om att öka eller minska produktionen påverkar direkt prisstabiliteten.

Slutsats

År 2025 är olja fortfarande en strategisk råvara som påverkas av utbuds- och efterfrågedynamiken och geopolitiska utvecklingar. Med ett nuvarande pris runt 70 dollar per fat och prognoser från 60 till 80,8 dollar är olja mycket känslig för globala händelser. Geopolitiska konflikter som kriget mellan Ryssland och Ukraina och spänningar i Mellanöstern erbjuder tillfälligt prisstöd, men ökande produktion från OPEC+ kan begränsa vinsterna. Det rekommenderas att följa geopolitiska uppdateringar och OPEC+-strategier för att bättre förstå marknadens riktning.

Guldanalys 2025: Pris, prognoser och krigets inverkan

Guld behåller sin speciella status som en säker hamn mitt i ekonomiska och geopolitiska spänningar. I den här rapporten granskar vi det nuvarande guldpriset, centralbankernas reserver, köp- och säljaktivitet och guldprisprognoser för 2025. Vi utforskar också guldets beteende mitt i rådande konflikter och krig.

Nuvarande pris och tillverkningskostnader

Guldpriset har stigit med 4,7 % under den senaste månaden och med 44,83 % jämfört med föregående år. Denna ökning återspeglar en ökad efterfrågan från både privatpersoner och centralbanker som använder guld för att bevara tillgångsvärdet under de senaste perioderna av instabilitet.

Centralbankens reserver

Centralbanker innehar för närvarande stora mängder guld, vilket förstärker dess roll som en strategisk tillgång. Enligt World Gold Council leder USA med 8 133,5 ton, följt av Tyskland med 3 417 ton och Internationella valutafonden med 3 217 ton.

Under första kvartalet 2025 köpte centralbankerna netto 244 ton, med betydande inköp från Polen, vilket återspeglar en strategi för att minska beroendet av den amerikanska dollarn mitt i geopolitiska spänningar.

Köp- och säljaktivitet

Centralbanker har konsekvent köpt guld sedan 2010 och har förvärvat över 1 000 ton årligen de senaste åren. År 2025 förväntas de globala reserverna växa med 95 %.

Samtidigt har guldförsäljningen varit begränsad: Ryssland sålde 3 ton, Uzbekistan 15 ton och Kirgizistan endast 2 ton under första kvartalet 2025.

Guldrörelser mitt i pågående konflikter

Krig och geopolitiska spänningar, såsom Ryssland-Ukraina-konflikten och oroligheterna i Mellanöstern, stöder stigande guldpriser. Det pågående Ryssland-Ukraina-kriget, som pågått sedan 2022, har ökat efterfrågan på guld till följd av västerländska sanktioner mot Moskva, vilket har fått centralbanker – särskilt på tillväxtmarknader – att öka sina reserver för att skydda sina tillgångar.

I Mellanöstern ökar spänningar som kriget i Gaza och eskaleringen mellan Iran och Israel guldets attraktionskraft som en säker hamn. Dessa konflikter skapar regional instabilitet och uppmuntrar både individer och banker att investera i guld som en åtgärd för att skydda sin förmögenhet.

Guldprisprognos för 2025

Utsikterna är positiva, drivna av stark efterfrågan och geopolitiska spänningar. Nedan följer prognoser från finansinstitut:

• JP Morgan: Förutspår ett genomsnittspris på 3 675 dollar/uns under fjärde kvartalet 2025, med potential att nå 4 000 dollar i mitten av 2026.
• Goldman Sachs: Prognos: 3 700 dollar/uns i slutet av 2025, eventuellt 3 880 dollar vid en recession.

Dessa prognoser stöds av förväntningar om en svagare dollar på grund av expansiv penningpolitik, i kombination med stark efterfrågan från centralbanker som försöker diversifiera sig bort från dollarn.

Tre viktiga drivkrafter som stöder guld:

1. Inflation: Stigande konsumentpriser gör guld till en effektiv säkring mot förlust av köpkraft.
2. Diversifiering bort från dollarn: Centralbanker ökar reserverna för att minska beroendet av dollarn mitt i risken för sanktioner.
3. Geopolitiska spänningar: Konflikter som Ryssland-Ukraina och eskalering i Mellanöstern ökar efterfrågan på guld som en säker hamn.

Slutsats

Sammanfattningsvis är guld fortfarande en attraktiv investering år 2025 med ett nuvarande pris på cirka 3 373,65 dollar/uns och prognoser som når 4 000 dollar vid årets slut. Centralbankernas köp, i kombination med konflikter som kriget mellan Ryssland och Ukraina och oroligheterna i Mellanöstern, stöder efterfrågan. Inflations- och sanktionsrädsla förstärker också guldets roll som en strategisk tillgång.

Följ dagliga guldanalyser på Economies.com för bredare insikter i pristrender.

Topp AI-aktier för 2025

Artificiell intelligens (AI) har blivit drivkraften bakom moderna förändringar på finansmarknaderna. År 2025 är det en av de mest attraktiva sektorerna för investerare. I den här artikeln lyfter vi fram de tre största AI-aktierna: NVIDIA, Microsoft och Amazon , och utforskar varför investerare fokuserar på dem.

1. NVIDIA

Historia

NVIDIA grundades 1993 av Jensen Huang och partners, och fokuserade initialt på grafikprocessorer (GPU:er) för spel. År 2006 lanserade de CUDA-plattformen, vilket revolutionerade parallell databehandling – inklusive träning av AI-modeller. År 2025 kontrollerar NVIDIA cirka 87 % av GPU-marknaden som används inom AI, tack vare produkter som H100- och Blackwell-chipsen, det bästa valet för företag som OpenAI och Google.

Trots växande konkurrens från kinesiska AI-modeller som DeepSeek R1 är NVIDIA fortfarande branschledande.

Fundamental analys

• Börsvärde: 3,517 biljoner dollar (juni 2025)
• P/E-tal: Historiskt 46,59, Framåt 33,63
• 5-årig PEG: 1,36
• Pris/försäljningsförhållande: 23,93
• Pris/bokpris: 42,18

Teknisk analys

Aktien handlas i ett sidledes intervall på veckovis tidsram mellan 153 och 87,9 dollar. Den återhämtade sig kraftigt från det veckovisa stödet på 87 dollar, men med RSI överköpt förväntas en korrigering.

Bästa köp-zoner: 140–134–129 dollar

2. Microsoft

Historia

Microsoft grundades 1975 av Bill Gates och Paul Allen. Företaget gick in i AI-världen på 1990-talet genom Microsoft Research. Företaget lanserade Cortana 2014 och integrerade sedan AI i tjänster som Azure, Office 365 och Teams. Deras partnerskap med OpenAI har stärkt deras ledarskap inom molnbaserad AI.

Fundamental analys

• Börsvärde: 3,547 biljoner dollar (juni 2025)
• P/E-tal: Historiskt 37,03, Framåt 31,95
• PEG: 2,25
• Vinstmarginal: 36,86 %
• Årsintäkter: 280,26 miljarder dollar
• Fritt kassaflöde: 54,82 miljarder dollar

Teknisk analys

Aktien bröt nyligen ut ur ett sidledes intervall på den dagliga tidsramen mellan motstånd på 468 dollar och stöd på 348,5 dollar. Med starkt RSI-momentum förväntas den fortsätta stiga mot 516 dollar.

Bästa köpzoner: 486 dollar och 456 dollar

3. Amazonas

Historia

Amazon grundades 1994 av Jeff Bezos som en onlinebokhandel och utvecklades snabbt till "allt-i-allt-butiken". De började använda AI 1998 i sin rekommendationsmotor, vilket genererar cirka 35 % av deras intäkter. Genom AWS erbjuder Amazon AI-tjänster som SageMaker och använder AI inom logistik och sin röstassistent Alexa.

År 2025 har Amazon integrerat AI i all verksamhet, vilket befäster sin roll som ett ledande teknikföretag.

Fundamental analys

• Börsvärde: 2,29 biljoner dollar
• P/E-tal: Historiskt 35,20, Framåt 33,44
• PEG: 2,39
• Årsintäkter: 650,31 miljarder dollar
• Vinstmarginal: 10,14 %
• Fritt kassaflöde: 39,27 miljarder dollar

Teknisk analys

På 4-timmarsdiagrammet handlas aktien i ett sidledes intervall mellan motstånd på 241,93 dollar och stöd på 161,91 dollar. Ett harmoniskt AB=CD-mönster kan komma att fullbordas nära PRZ-området nära motståndet, följt av en potentiell RSI-korrigering mot 50 innan den uppåtgående trenden återupptas.

Bästa köpzoner: 204,5 dollar och 196,8 dollar